Excelskolan för lärare – Del 1 Sunday, 14 September, 2008
Posted by themadmathematician in Excel.trackback
Excel är ett underbart program för matematikundervisningen. Det tar undervisningen upp från den enskilda beräkningen, som utförs automatiskt när den väl definierats, till organisation och struktur, från räkning till problemlösning, från skyddad verkstad till verklighet. Men används programmet så i matematikundervisningen? Tveksamt. Jag misstänker att de flesta – om de använder det alls – visar hur man ritar diagram från relativt små datamängder, kanske sådana som finns i läroboken, kanske från en egen undersökning där eleverna frågat tre frågor till 50 personer. Om man använder formler är det oftast för att automatiskt beräkna medelvärde och median av ett fåtal värden. Mer tror jag inte det är i de flesta klassrum.
Jämför med att åka skidor. Du har åkt pulka i hela ditt liv men nu åker ni till slalombacken och spänner på dig ett par slalomskidor. Du spenderar några timmar i pulkabacken för att lära dig grunderna med balans, plogning och stavar och just när de flesta skulle tagit liften upp till första blåa backen så packar ni ihop och åker hem.
Snopet? Problemet är att eleverna inte vet vad Excel kan klara av så de blir inte snopna, men de är heller inte dumma. De förstår att de de just gjort är att åka skidor i en pulkabacke. De var liksom lättare med pulkan, inga stavar och pjäxor som måste hållas reda på.
Så eleverna lär sig att det finns ett program som kan göra diagram och räkna medelvärden och att det är minst lika lätt att göra det själv, i huvudet eller med räknare. Man slipper det där med dator och det går fortare. De vet inte att det finns härliga backar att åka i där pulkan inte duger, att det finns matematik och problem att undersöka som räknaren och pennan inte klarar av – för ingen har tagit med dem upp i liften.
Därför har jag beslutat mig för att starta en Excelskola för matematiklärare där jag visar på tekniker och problem som lätt hanteras i Excel av elever i skolår 6 och uppåt om bara deras lärare tar med dem i liften.
Dessa problem och tekniker kommer att presenteras utan direkt ordning. Vi förutsätter att läraren först klarar av det grundläggande med sin klass vilket utan omsvep definieras som:
- Grundläggande terminologi och information om celler, rader, kolumner och kalkylblad (flikar).
- Grundläggande information om enkla formler, =A1+B1, =MEDEL(C1:C8), =MEDIAN(B2:F2) och hur man kan klicka och dra på celler för att Excel automatiskt ska fylla i områden som är argument till funktioner.
- Dessutom får man anse att det är grundläggande att lära sig hantera kopieringshandtaget, dvs den lilla svarta fyrkanten längst ned till höger i den markerade cellen eller området. Om man drar i den kopieras formler, värdeserier, veckodagar m.m. på ett “smart” sätt. Om du är obekant med detta så starta programmet och testa själv, eller be någon visa dig.
För att låta eleverna träna på detta under en första lektion i datasalen brukar jag be eleverna surfa till http://lib.stat.cmu.edu/DASL/ (klicka på Data Subjects) eller något annat ställe där det finns massor av olika enkla datamängder. De får välja varsin datamängd med minst två beräkningsbara kolumner att kopiera in i Excel.
Kopiera först in i ett tomt textdokument och sedan vidare in i Excel för att bli av med all html-kod.
Sedan behöver eleverna göra en “Search-and-replace” där de byter ut alla punkter mot kommatecken. Detta kommando är Ctrl-H i svenska versioner av Excel.
Sedan sätter vi igång med det egentliga arbetet. De får beräkna antalet värden, medelvärde, median, kvartiler (=kvartil(A2:A9;1) ger undre kvartilen, byt ut 1 mot 3 så fås övre kvartilen – vad händer om du sätter in 0,2 eller 4 i stället?) samt max och minimivärden för denna datamängd. Hela raddan med beräknade värden kan sedan markeras och kopieras i sidled till nästa kolumn.
För att sätta lite piff på det hela brukar jag låta eleverna låta Excel automatiskt markera största och minsta värdet i datamängden med olika färger. Detta går att göra med ett utomordentligt verktyg som heter Villkorsstyrd formatering i Format-menyn.
Markera först en kolumnens datavärden. Starta sedan den villkorsstyda formateringen och säg att särskild formatering skall tillämpas om cellvärdet är lika med cellen med maxvärdet. Lämpligt format kan vara fet stil och annan bakgrundsfärg. Voilà, maxvärdet står ut bland de andra värdena och är lätt att hitta. Upprepa för minimivärdet och upprepa igen för varje kolumn. Avancerade kan kopiera och “klistra in special” och välja att bara kopiera in format.
Och så här blir det:
Det här kan vara en lämplig första (obs: första – inte sista) lektion/lektionsgrupp. Beroende på ambition kan man låta eleverna spara sitt resultat och sedan e-posta filen till sin mejl. Både bilaga och meddelanderubrik bör då vara elevens namn, klass och uppgiftsnummer, t.ex. JohanP_8b_uppg1 eller liknande. Elever som jobbat tillsammans bör lämna in var och för sig och se till att spara en kopia var.
En annan fördjupning – som kan ta tidsåtgången upp till två lektioner är att låta eleverna kortfattatt, direkt i Excel (i en cell eller i en textruta) skriva en kortfattad regogörelse för varför medianvärdena och medelvärdena skiljer sig (om de gör det).
Lägg märke till att eleverna fick hämta riktiga data på nätet och sedan använda villkorsstyrd formaterring för att lättare kunna identifiera största och minsta värdena. Jag tycker dessa båda enkla fördjupningar är det som ger riktig kvalitet åt denna lektion.
Här är den färdiga excel-filen.
Create a free edublog to get your own comment avatar (and more!)
Comments»
no comments yet - be the first?