Matematikbienetten - intryck och idéer Sunday, 28 January, 2007
Posted by themadmathematician in Sites, Övrigt.add a comment
En intensiv lördag var det när matematikbienetten 07 i Stockholm gick av stapeln. Kvällen innan hade jag designat och tryckt upp reklamlappar för den här bloggen, och om du läser detta kanske det är just för att du fick en sån lapp. skriv gärna ut fler och dela ut bland dina kollegor.
Cirkus Cirkör inledde med en stundtals riktigt imponerande show varefter Tor Englund från LHS samlade ihop församlingen igen.
Inledningsanförandet av skolminister Björklund var i alla fall inspirerat - han talade fritt och med emfas och kanske, kanske kan vi få se lite action i politiken på området i framtiden. Han talade frankt om hur svårt det är att hoppa höjd om man tar bort ribban och skillnaden i synsätt mellan de som säger att man inte ska peka ut elever och de som säger att man ska synliggöra dem. Nu låter jag som om jag stödjer Björklund och det kanske jag gör - men jag vet att jag brukar hålla med de flesta, trots att de har dimetralt motsatta åsikter. För att förstå hur myntet ser ut behöver man ofta se båda sidorna av det.
Seminarierna jag gick på handlade i tur och ordning om självutvärdering av elever, begåvade matematikelever och vart skolmatematiken är på väg från ett perspektiv av nationella provuppgifter. Personligen tyckte jag absolut att det Arne Engström sade om begåvade studenter var intressantast och mest fokuserat framfört. Jag vet inte om det är önsketänkande att jag tyckte mig känna igen mig själv ganska bra i beskrivningarna över dessa barn - antagligen gjorde mer än hälften av åhörarna det. Men det är ändå ett faktum att man behöver försöka samla upp dessa barn och de behöver få träffa likasinnade. Därför måste det finnas vattenhål för dem att gå till, t.ex. veckoträffar med universitetet etc. Och helst ska de fångas upp i år 3-4 eftersom det senare kan vara för sent då det sociala klimatet runt dem styr för hårt. Tankvärt att man alltså borde försöka få till stånd ett samarbete mellan högt och lågt. Stadieövergångarna kändes plötsligt väldigt oviktiga.
Självvärderingen var också intressant och eleverna från de inblandade skolorna redogjorde för loggböcker/elevböcker som får föras med på proven, tydliga rättningsmallar för prov som bedöms av elever och lärare separat och sedan diskuteras, utvärderingsmallar för arbetsområden som manar till reflektion. Jag läste nyligen i Developing Tthinking in Geometry, av Sue Johnston-Wilder och John Mason följande tankvärda rader:
In order to learn from experience, it is not usually sufficient just to have experiences. Some sort of reflection is at least beneficial, and usually necessary.
Man kan hitta mer information om det här projektet på PRIM-gruppens sidor, främst då på http://www1.lhs.se/prim/matematik/nordlab.html.
Att gå runt på läromedelsutställningarna var kul - men även om jag faktiskt inte varit på bienett eller biennal sedan 1999 så kände man ju igen sig inte så lite. Helt klart är dock att nätet till slut börjar göra sig gällande på allvar. Stockholms stad och Sofia distans presenterade www.webbmatte.se, en samlad webbplats för matematik för år 6-9 samt för A-kursen som dessutom är flerspråkig och riktad kanske främst mot invandrargrupper men jag tror att det kommer att bli ett utmärkt komplement till undervisningen överlag. DN rapporterade för övrigt om detta i morse. Det känns dock lite märkligt att man först måste välja ett utländskt språk för att komma till det svenska materialet. Och innehållet, om än heltäckande, känns ännu så länge lite grunt men det verkar som om det är under konstant utveckling och att de gärna tar emot synpunkter så gå dit och önska på bara.
Ett annat exempel på nätläromedel är Matematik 3000 som kopplat ihop sig med theducation som levererat en webbkurs skolan kan köpa som stämmer överens med läromedlet. Vill man ha alla tre delar (teori, simuleringar och träningsmoduler samt självrättande kunskapstest) kostar detta 132 kr per elev för t.ex A+B kurserna. Det blir lite slantar det. Och annat tillkommer. Andra förlag börjar få liknande varianter.
Förlagen bjöd f.ö. på lunchseminarier. Jag lyssnade lite på Matte Direkt från Bonnier Utbildning som vi använder. De ville framhäva sina fördjupningsböcker och jag tycker själv de är väldigt bra. Vissa uppslag skulle jag kunna skrivit själv - några har jag skrivit själv på A4 till eleverna innan böckerna kom.
Jag tror det som skiljer Matte Direkt från många andra är att man kan hitta en kärna av ren matematik i böckerna som inte syns hos konkurrenterna, och dne kärnan är extra tydlig i fördjupningsböckerna.
Annars upptäckte jag för första gÃ¥ngen Kappa. Kappa är en matematiktävling för lärare över hela landet. Man fÃ¥r en uppgift i taget och skickar in lösning per e-post. Om man löser den korrekt fÃ¥r man fortsätta. Om man misslyckas fÃ¥r man se de andra uppgifterna men fÃ¥r inte längre skicka in lösningar. Första uppgiften ska lämnas in senast 28/2 2007 och vinnarna delar pÃ¥ 18000 kr + värdecheckar pÃ¥ webbkurser hos theducation. Gissa om jag ska delta… 
Samma upplägg - rejäla priser, lätta uppgifter först, svÃ¥rare sen, en uppgift i taget kanske skulle fungera pÃ¥ en skola med lite PR (man kan ju alltid “tvinga” alla att göra första uppgiften).
Den avlutande räknardebatten blev lite märklig. Moderatorn var ju jävig! Många var överens om att mer fortbildnig måste till men en del lärare klagade högljutt på att deras elever använde räknaren i tid och otid. Förstod de inte att de ger sig själva underbetyg. Det är väl de själva som sätter ramarna för sin undervisning?
Det starkaste argumentet enligt min mening var nog ändå den som ställde sig upp (jag tror hon var docent på en högskola) och sade att inget i hela världen skulle kunna få hennes kollegor att lyckas lära sig hur de fungerade.
Och där är väl pudelns kärna egentligen. Att lärarna inte kan. Eva-Stina Källgården som väl förberett smulade sönder de flesta argument visade en OH där dert i korthet stod ungefär att för att hantera en räknare i klassrummet måste läraren kunna mycket om räknaren, mycket om hur räknaren fungerar som metodiskt hjälpmedel, mycket om matematik och mycket om hur elever lär sig matematik. Att lärare somhittills inte använt graf- eller CAS-räknare inte uppfyller de två första kraven är nog alla överens om men min poäng är att många (särskilt på grundskolan) inte heller uppfyller det tredje kravet! I sverige är man nämligen oftast lärare i XXX och matematik med matematik som andraämne. Tills det ändras i grunden måste vi ständigt slåss mot kollegor som tyvärr är rätt ointresserade att lära sig hjälpmedlen som finns.
Men detta är 2007. Hur kan man som matematiklärare idag säga att man inte vill/kan lära sig hantera moderna tekniska hjälpmedel? Det är som om en banktjänsteman skulle säga att han inte vill använda datorn.
En del framförde att det vore bättre att lära eleverna använda datorer direkt men prisskillnaden mellan en normaldator och en räknare idag är nog för stor ännu. Onekligen kommer vi nog dit i framtiden och det är möjligt att vi lÃ¥ngt i framtiden kommer att se denna era som en parentes i historien. Trenderna pekar ju Ã¥t att vi kommer att se allt flexiblare smÃ¥ elektroniska burkar. I framtiden kanske man tankar in ett räknarprogram i sin personliga minidator, som kopplar upp sig trÃ¥dlöst mot skärmen i min bänk. Samma minidator som fungerar som mediaspelare, telefon, gps… Detta scenario behöver inte ligga längre bort än ca 30 Ã¥r. Fundera pÃ¥ hur skolorna sÃ¥g ut och fungerade innan 1992, för 15 Ã¥r sedan. www uppfanns 1990 och gjordes tillgängligt för allmänheten 1993!
Det sista som fångade mitt intresse under bienetten var nog när Bengt Johansson från NCM visade några intressanta nyheter. Jag har ännu inte hunnit titta så noga men gå in på följande nya intressanta resursplatser och bilda dig en egen uppfattning.
http://ncm.gu.se/kollegieblocket/ - en inspirationsplats för lärare i matematik
http://ncm.gu.se/mattebron/ - en mötesplats för gymnasielärare och högskolelärare
http://matematikutvecklare.ncm.gu.se/ - för kommunala matematikutvecklare
Oj vad långt det blev, men så var det en lång dag också.
