Blog som kontaktyta mellan lärare och elever Wednesday, 6 December, 2006
Posted by themadmathematician in Övrigt.trackback
Problem: NÃ¥gra av dina elever är sÃ¥ duktiga att de är understimulerade, men du hinner inte träffa dem. Lektionerna gÃ¥r Ã¥t för att fÃ¥ den stora massan pÃ¥ rätt väg och eleverna har olika scheman och när du har hÃ¥l har de lektioner. Och att bara ge dem en bok till verkar inte riktigt tillfredställande…
Känns det igen? Jag skulle tro att liknande situationer är kända av nästan varje matematiklärare och alla har vi i bästa fall löst det på något sätt, men låt mig presentera ett till.
Om problemet verkligen är att träffas så sluta (börja inte) träffas! Go online instead. Med de fördelar som asynkron kommunikation innebär blir nätet den självklara mötesplatsen även i skolans värld. Marknaden har redan visat att det är de med en stabil bas i verkligheten som tjänar mest på att vara tillgängliga på nätet. Borde inte samma gälla utbildning?
Så här är i korthet mitt förslag:
Starta en blogg som kontaktyta mellan lärare och elever. Kom överens om vem eller vilka lärare som ska driva bloggen och om den ska vara helt öppen eller “bakom stängda dörrar”. Edublogs som The Mad Mathematician ligger hos har dessa möjligheter. Informera samtliga lärare, elever och föräldrar att ni startar projektet ett visst datum och kommer att rikta er till begÃ¥vade matematikelever.
PÃ¥ bloggen portionerar ni ut bitar av intressant matematik med länkar till vidareläsning och problem. Lämpligt kan vara att dela upp arbetet i “kurser” om 6 veckor med en ny del varje vecka. Varje vecka lägger ni upp nÃ¥gra nya problem och lite mer instruktionsmaterial.
Om (och där får ni anstränga er för att det ska fungera) eleverna nappar på detta ska de alltså skriva in sina lösningsförslag och egna funderingar som kommentarer på era inlägg. Dessa levereras till er e-post. Ni skriver svaren som kommentarer på bloggen.
Observera att alla får se allas lösningar på det här viset. Det r normalt inte vad man är van vid men det finns poänger. Till att börja med är duktiga elever inte bara ofta vana vid mediet utan har även rätt gott självförtroende. Dessutom är det frivilligt i vilken omfattning man vill delta. En del kanske väljer att bara lägga upp lösningsförslagg de känner sig säkra på.
Men dessutom är det ju så att vi är väldigt dåliga på att ge eleverna feedback på individuella lösningar annat än 4 ggr per läsår då vi har prov. Undantag finns givetvis men de stackarna sitter ofta och rättar läxböcker i detalj till långt in på kvällarna. Genom att öppna upp så alla ser alla, får var och en se mer feedback.
Det är struktur, tempo och feedback som är viktigt här. Att bara lägga ut “veckans problem” och beröma de som lyckas kommer inte att leda till mer än vad som Ã¥stadkoms med hjälp av anslagstavlan i korridoren. Kurserna behöver en fast struktur som är synlig för eleverna, ett tempo och krav pÃ¥ att de som följer kursen genomför aktiviteter och försöker lösa problem samt gott om kritisk men positiv feedback. Som sagt, det är nog bra om flera lärare är delaktiga i det här.
Kurserna kan lämpligen handla om olika aspekter av problemlösning utifrÃ¥n t.ex. Ulins, Masons eller Polyas böcker. Titta här pÃ¥ en av mÃ¥nga listor som kan användas. Problemen kan vara tävlingsproblem, t.ex. känguruproblem, HMT-problem etc men även enklare fast mer omfattande för att träna eleverna i systematiskt arbete. en 6-veckors period kan anslÃ¥s Ã¥t redovisningsträning där man tränar eleverna pÃ¥ att använda index, formelsprÃ¥k, rita tydliga figurer med beteckningar och använda lämpliga smÃ¥ord som …antag att…dÃ¥ gäller…vi ser att…eftersom…enligt ekvation (3) ovan…etc.
Hur skriver man detta enkelt pÃ¥ datorn? Lär eleverna att använda Equation Editor i Word och andra program. Lär dem använda upphöjda och nedsänkta tecken. Lär dem använda ritverktygen i Word eller skaffa in Cabri till skolan. Samla dessa instruktioner i en kategori eller pÃ¥ en särskild sida i bloggen sÃ¥ de är lätta att hitta och Ã¥teranvända nästa termin. Jobbar man ordentligt med detta under nÃ¥gra Ã¥r är det mesta materialet skrivet och kan “publiceras om” till nya elever.
Det är givetvis även bra att träffas i alla fall ibland IRL, men man är nu inte beroende av en lärare, en tid, en grupp. Man kan låta flera lärare driva gruppen och med ett möte per månad behöver det inte bli mer än en extra aktivitet per termin för varje lärare som då kan förbereda denna bättre. Genom att rotera tider och dagar kan man se till att de flesta kan gå för det mesta. Matematiklärarkollegiet har plötsligt tagit ett rejält kliv framåt i professionalitet.
Eleverna kan behöva någon morot för detta. Kanske kan det synas i deras studieplan eller IUP att de följer kurserna? Kanske kan de få skriva upp det som ett extra elevens val som syns i betyget. Skolan kan utfärda intyg som delas ut på avslutningen.
I och med att mna i stort sett blir platsoberoende blir det lätt att samla kommunens intresserade elever till en enda grupp bara det finns minst en aktiv lärare på varje skola som ansvarar för feedback åt sin skolas elever. Det blir ganska lätt att vidareutveckla samarbetet till vilken intresserad skola som helst. Ju fler, desto mer intressant material kan skapas. Kanske detta kan bli starten på en nationell resurs.
Mörbyskolan, där jag jobbar, diskuterar just nu exakt formerna för hur, och i vilken omfattning vi ska gå vidare med denna idé.
Create a free edublog to get your own comment avatar (and more!)
[...] På http://themadmathematician.edublogs.org/2006/12/06/blog-som-kontaktyta-mellan-larare-och-elever/ skriver Jonas Hall (The Mad Mathematician) i sin lärarblogg om hur arbetsflödet är tänkt att fungera på MerMörbyMatte. [...]