Ny bas för länkade filer Sunday, 20 September, 2009
Posted by themadmathematician in Uncategorized.add a comment
Nu har jag gett upp. Jag har massor med länkar till filer på min förra skolas webbserver. Problemet är att jag bytt skola och den gamla skolan ska byta server och göra om webbplatsen så filerna lär försvinna därifrån när som helst. Jag har flyttat filerna och lagt upp dem på min nya skolas webbplats men det finns helt enkelt inget sätt att göra en global search and replace på Edublogs. Supporten svarar inte och när den gör det vet de inte vad de pratar om. Gör man en global export och ändrar i filen accepteras den sedan inte som import.
Så för att kunna fortsätta får jag (och ni) helt enkelt acceptera att samtliga länkar till filer inte längre kommer att fungera om ni inte själva söker upp filerna på i nya filarkivet.
Nya arkivet ligger på http://www.roden.se/themadmathematician/filarkiv men om ni vill ändra en direkt länk till en fil måste ni byta ut www.morbyskolan.se mot www.roden.se/pagefiles/6067 eftersom jag nu ligger på en kommunal Episerverinstallation.
I övrigt har jag alltså spenderat våren och sommaren med att acclimatisera mig till mitt nya jobb på gymnasiet i min hemort (jag slipper pendla nu). I våras hade jag en problemlösingskurs i matematik där vi körde en del programmering – så det blir nog en del om det framöver.
Men jag är i alla fall igång igen.
Ekvationer med datorer Friday, 30 January, 2009
Posted by themadmathematician in Cabri, Excel, Programs, Sites, Word.add a comment
I samband med ett pågående projekt fick jag tillfälle att fundera över hur man kan leka med ekvationer på olika sätt på datorn. En ekvation är i ett vidare sammanhang allt som innehåller ett likhetstecken. 1+2 = 3 ärr alltså en ekvation, fast de flesta skulle då säga att det är ett specifikt samband mellan talen 1, 2 och 3. Så här kanske man skulle kunna säga:
Ett samband är matematikens motsvarighet till ett påstående: 1 + 2 = 3
En ekvation är matematikens motsvarighet till en fråga: 1 + x = 3
Till detta projekt gjorde en kort PowerPoint-presentation.
Sedan visade jag hur man mycket enkelt kan leka med ekvationer för små barn i Word (som en introduktion – sen är det nog bra om de får pröva själva med stenar eller knappar.
I Excel kan man kombinera tal (exempel) med figurer (diagram) när man visar t.ex. 10-kamrater eller enkla ekvationer. Man kan även göra tabeller och grafer. Dessutom finns ju problemlösaren.
I några av dessa Excel-filer har jag använt mig av rotationsknappar så man kan ändra värdet med ett enkelt klick. Det går kortfattat till så att man i menyn väljer Visa – Verktygsfält och väljer verktygsfältet “Formulär”. Sedan väljer man en rotationskontroll (två pilar) och klickar och drar upp kontrollen där man vill ha den. Högerklicka sedan på den och skriv in en cell i “cellreferens”. Det är den cellen som du sedan kan ändra värde på. Justera även min- och maxvärden m.m. Observera att du inte får ha mindre värden än 0 och inte får stega i mindre steg än 1 så du kan ibland behöva använda en formel för att få något användbart.
Om du t.ex. vill kunna bläddra bland 51 olika värden mellan -1 och 4 i steg om 0,1 så ställ in min=0 och max =50. Om kontrollen är kollad till A1 kan du i B1 ange formeln
=-1+A1/10
Varefter du använder värdena i B1.
På Internet finns många bra Java-applets. I detta Worddokument har jag listat adresserna till 4 olika jag tyckte om.
I gratisprogrammet GeoGebra som är Javabaserat och därför lättinstallerat på alla datorer kan man visa på enkla samband som a + b = c och a·b = c, men framför allt åskådliggöra grafer dynamiskt och lösa ekvationer grafiskt. Man kan även visa hur den gamla Regula Falsi-metoden fungerade (jmf med sista bilden i presentationen)
Man kan avslutningsvis säga att du med moderna datorer och metoder inte längre behöver introducera ekvationer med orden “Tänk på ett tal…”, utan kan använda dig av mycket mer realistiska exempel och en mångfald av representationer för att beskriva strukturerna för eleverna.
List of interactive geometry software – Wikipedia, the free encyclopedia Tuesday, 16 December, 2008
Posted by themadmathematician in Cabri, Programs, Sites.1 comment so far
List of interactive geometry software – Wikipedia, the free encyclopedia
Wikipedia är en bra och ofta uppdaterad källa till information. Här finns en rejäl lista på aktuella program för dynamisk geometri.
GeoGebra i samma kategori som Cabri Monday, 27 October, 2008
Posted by themadmathematician in Cabri, TI, TI-Nspire.add a comment
Programpaketet GeoGebra är nu efter flera uppdateringar i samma klass som Cabri. Framförallt så har man numera möjlighet att skapa nya verktyg, motsvarande makron i Cabri, fast smidigare. Man väljer slutobjekt först och programmet föreslår då startobjekt.
Man märker att Geogebra sneglar på Cabri. Många bra funktioner som finns i Cabri har blivit kopierade till GeoGebra. Men de har även sneglat på TI-Nspire, i nästa stabila version kommer bl.a. möjligheten att använda kalkylblad, t.ex. att låta en punkt “spåra”, eller “sampla positioner” till kalkylbladet.
Sedan får vi inte glömma GeoGebras egen styrka, det algebraiska förhållningssättet. Möjligheten att se geometriska relationer uttryckt som algebra, lättheten att skapa sliders som kontrollerar tal som ingår i uttryck för kurvor, lättheten att rita kurvor överhuvud taget, kommandon som Derivera, Rot, Extrempunkt m.fl. samt det faktum att GeoGebra är både gratis och plattformsoberoende (så länge du har Java installerat) gör det till en klar vinnare för skolor i mina ögon.
För att få äkta elevaktivitet krävs mycket datortid, något som är svårt att uppnå med en hårt schemalagd datasal. Den enkla installationen gör att så gott som alla elever med en dator hemma klarar av att arbeta med läxor i GeoGebra.
Excelskolan för lärare – Del 2 Monday, 15 September, 2008
Posted by themadmathematician in Excel.add a comment
Excel är känt för att kunna rita diagram men det är inte så många som tänker på att detta kan användas för att rita grafer nästan som på en grafräknare.
Det finns tre distinkta steg när man ska rita grafer i Excel.
- Ordna lämpliga x-värden
- Beräkna y-värden från x-värdena
- Rita diagrammet
1: Ordna lämpliga x-värden
Excel har ju en underbar “utfyllnads”-funktion som innebär att det räcker med att dra ut en markering för att innehållet ska kopieras till de tomma cellerna man drar ut innehållet till. När en eller flera celler är markerade finns det en liten svart fyrkant längst ned till höger i markeringen. Drar man i den kommer innehållet i markeringen att dras ut till resten av cellerna. Markören blir ett smalt svart kors när du pekar på kvadraten.
Om markeringen innehåller exakt två celler med två olika värden så kommer Excel att fylla på med celler som har efterföljande värden.
För att få lagom många x-värden från -5 till 5 kan man alltså göra så här:
- Skriv “x” i cell B2 (Jag brukar alltid lämna rad 1 och a-kolumnen tomma för att få plats med sådant jag glömt).
- Skriv -5 i cell B3 och -4.8 i cell B4.
- Markera Cell B3 och B4.
- Dra den svarta kvadraten så att du fyller i t.o.m. cell B53.
Du får nu en jämn sekvens av värden mellan -5 och 5.
2: Beräkna y-värden från x-värdena
Antag att du ska söka skärningspunkterna mellan graferna y=3x-1, y= 4+x-x^2 och y=2^x. Detta tycker jag är en fullt rimlig uppgift i år 9 då man ritar grafer och är bekant med potenser – man behöver ju inte gå in på generella lösningar av andragradsekvationer eller exponentialfunktioner om man inte vill. Det går ju utmärkt att hitta lösningar grafiskt.
Skriv funktionerna som de står i cellerna C2-E2. Skriv inte “=” först, vi vill bara ha en rubrik. För att skriva x “upphöjt till” 2, brukar man använda tecknet “^”. Skriv alltså “x^2″.
I cell C3 skriver du “=3*B3-1″.
- I cell D3 skriver du “=4+B3-B3*B3″. Det enklaste sättet att skriva en kvadrat är helt enkelt att skriva ut multiplikationen. Annars måste man använda funktionen “=upphöjt.till(tal;exp)” och skriva =4+B3-uppöjt.till(B3;2)”
- I cell E3 måste vi alltså skriva =upphöjt.till(2;B3)”.
Lägg märke till att det skall vara semikolon mellan de olika argumenten i en funktion.
Nu markerar du cellerna C3-E3 och drar sedan ut dessa nedåt för att generera y-värdena automatiskt.
3: Rita diagrammet
Det är viktigt att layouten är korrekt innan man startar med att rita diagrammet. Varje kolumn skall ha en rubrik, x-värdena skall vara längst till höger och det får inte finnas tomma kolumner i mitten. Då blir det enklast.
Markera hela tabellen dvs allt från B2 till E53. Klicka sedan på Knappen som heter “Diagramguiden”.
Välj “Punktdiagram” och markera den variant där du får jämnt anpassade kurvor till punkterna. Om du vill kan du förhandsgranska diagrammet.
Klicka på “Slutför” så lägger sig diagrammet som en bild över excelbladet. Du kan givetvis ändra storlek och flytta på diagrammet.
Finesser
Diagrammet uppdateras om du ändrar värdena men kom ihåg att det är definierat från värden i cellerna B2 till E53. Om du ändrar antalet värden så får du antagligen göra om diagrammet.
Ett annat sätt att generera x-värden som gör det lättare att välja nya värden är att sätta ett lägsta och ett högsta x-värde och sedan låta Excel räkna ut alla värden däremellan.
Sätt högsta och minsta x-värdena i cellerna C1 och E1. I B1 och D1 kan du skriva “Min:” och “Max:”.
I A3 skriver du 0 och i A4 skriver du 1. Sedan Markerar du A3 och A4 och drar ut detta så du får alla värden från 0 till 100 i A-kolumnen. I B3 skriver du sedan formeln “=A3*($E$1-$C$1)/100+$C$1″.
Dollartecknen talar om för Excel att inte ändra det som kommer efter när formeln kopieras. Drar man ut denna formel – med den lilla svarta fyrkanten – ned till B102 så kommer det där att stå “=A102*($E$1-$C$1)/100+$C$1″. Excel har uppdaterat A3 till A102 men låtit B1 och D1 vara som de är pga dollartecknen.
I Excel kallas “A3″ för en relativ referens till B3. Internt kommer Excel ihåg det som “ett steg åt vänster”. “$C$1″ däremot kallas för en absolut referens och lagras internt som “det som finns i C1″.
Nu gör man y-värden och diagram som förut. Vill man ändra x-värden gör man det i C1 och E1. Fundera igenom hur formeln fungerar så att du förstår det.
Här är den färdiga Excel-filen.
Det finns givetvis program som är mer lämpade för att rita grafer på nätet.
Om skolan arbetar mycket med matematik och IT kanske Autograph, som i Sverige säljs av David Sjöstrand, http://www.ydsa.se, kan vara ett alternativ. Det har en hel del pedagogiska finesser som de flesta gratis-grafräknarprogram saknar. Låta kurvan växa fram långsamt, markera punkter, parameteranalys med enkel zoomning i parameterhoppen m.m.
Excelskolan för lärare – Del 1 Sunday, 14 September, 2008
Posted by themadmathematician in Excel.add a comment
Excel är ett underbart program för matematikundervisningen. Det tar undervisningen upp från den enskilda beräkningen, som utförs automatiskt när den väl definierats, till organisation och struktur, från räkning till problemlösning, från skyddad verkstad till verklighet. Men används programmet så i matematikundervisningen? Tveksamt. Jag misstänker att de flesta – om de använder det alls – visar hur man ritar diagram från relativt små datamängder, kanske sådana som finns i läroboken, kanske från en egen undersökning där eleverna frågat tre frågor till 50 personer. Om man använder formler är det oftast för att automatiskt beräkna medelvärde och median av ett fåtal värden. Mer tror jag inte det är i de flesta klassrum.
Jämför med att åka skidor. Du har åkt pulka i hela ditt liv men nu åker ni till slalombacken och spänner på dig ett par slalomskidor. Du spenderar några timmar i pulkabacken för att lära dig grunderna med balans, plogning och stavar och just när de flesta skulle tagit liften upp till första blåa backen så packar ni ihop och åker hem.
Snopet? Problemet är att eleverna inte vet vad Excel kan klara av så de blir inte snopna, men de är heller inte dumma. De förstår att de de just gjort är att åka skidor i en pulkabacke. De var liksom lättare med pulkan, inga stavar och pjäxor som måste hållas reda på.
Så eleverna lär sig att det finns ett program som kan göra diagram och räkna medelvärden och att det är minst lika lätt att göra det själv, i huvudet eller med räknare. Man slipper det där med dator och det går fortare. De vet inte att det finns härliga backar att åka i där pulkan inte duger, att det finns matematik och problem att undersöka som räknaren och pennan inte klarar av – för ingen har tagit med dem upp i liften.
Därför har jag beslutat mig för att starta en Excelskola för matematiklärare där jag visar på tekniker och problem som lätt hanteras i Excel av elever i skolår 6 och uppåt om bara deras lärare tar med dem i liften.
Dessa problem och tekniker kommer att presenteras utan direkt ordning. Vi förutsätter att läraren först klarar av det grundläggande med sin klass vilket utan omsvep definieras som:
- Grundläggande terminologi och information om celler, rader, kolumner och kalkylblad (flikar).
- Grundläggande information om enkla formler, =A1+B1, =MEDEL(C1:C8), =MEDIAN(B2:F2) och hur man kan klicka och dra på celler för att Excel automatiskt ska fylla i områden som är argument till funktioner.
- Dessutom får man anse att det är grundläggande att lära sig hantera kopieringshandtaget, dvs den lilla svarta fyrkanten längst ned till höger i den markerade cellen eller området. Om man drar i den kopieras formler, värdeserier, veckodagar m.m. på ett “smart” sätt. Om du är obekant med detta så starta programmet och testa själv, eller be någon visa dig.
För att låta eleverna träna på detta under en första lektion i datasalen brukar jag be eleverna surfa till http://lib.stat.cmu.edu/DASL/ (klicka på Data Subjects) eller något annat ställe där det finns massor av olika enkla datamängder. De får välja varsin datamängd med minst två beräkningsbara kolumner att kopiera in i Excel.
Kopiera först in i ett tomt textdokument och sedan vidare in i Excel för att bli av med all html-kod.
Sedan behöver eleverna göra en “Search-and-replace” där de byter ut alla punkter mot kommatecken. Detta kommando är Ctrl-H i svenska versioner av Excel.
Sedan sätter vi igång med det egentliga arbetet. De får beräkna antalet värden, medelvärde, median, kvartiler (=kvartil(A2:A9;1) ger undre kvartilen, byt ut 1 mot 3 så fås övre kvartilen – vad händer om du sätter in 0,2 eller 4 i stället?) samt max och minimivärden för denna datamängd. Hela raddan med beräknade värden kan sedan markeras och kopieras i sidled till nästa kolumn.
För att sätta lite piff på det hela brukar jag låta eleverna låta Excel automatiskt markera största och minsta värdet i datamängden med olika färger. Detta går att göra med ett utomordentligt verktyg som heter Villkorsstyrd formatering i Format-menyn.
Markera först en kolumnens datavärden. Starta sedan den villkorsstyda formateringen och säg att särskild formatering skall tillämpas om cellvärdet är lika med cellen med maxvärdet. Lämpligt format kan vara fet stil och annan bakgrundsfärg. Voilà, maxvärdet står ut bland de andra värdena och är lätt att hitta. Upprepa för minimivärdet och upprepa igen för varje kolumn. Avancerade kan kopiera och “klistra in special” och välja att bara kopiera in format.
Och så här blir det:
Det här kan vara en lämplig första (obs: första – inte sista) lektion/lektionsgrupp. Beroende på ambition kan man låta eleverna spara sitt resultat och sedan e-posta filen till sin mejl. Både bilaga och meddelanderubrik bör då vara elevens namn, klass och uppgiftsnummer, t.ex. JohanP_8b_uppg1 eller liknande. Elever som jobbat tillsammans bör lämna in var och för sig och se till att spara en kopia var.
En annan fördjupning – som kan ta tidsåtgången upp till två lektioner är att låta eleverna kortfattatt, direkt i Excel (i en cell eller i en textruta) skriva en kortfattad regogörelse för varför medianvärdena och medelvärdena skiljer sig (om de gör det).
Lägg märke till att eleverna fick hämta riktiga data på nätet och sedan använda villkorsstyrd formaterring för att lättare kunna identifiera största och minsta värdena. Jag tycker dessa båda enkla fördjupningar är det som ger riktig kvalitet åt denna lektion.
Här är den färdiga excel-filen.
Filmer och intervjuer Tuesday, 9 September, 2008
Posted by themadmathematician in AboutMe, Press, Sites, Övrigt.add a comment
I våras blev jag både intervjuad och filmad av Myndigheten för Skolutveckling (MySko). Filmandet ledde till inte mindre än en och en halv film, dels den med mitt ansikte på och dels en snutt i filmen med Tomas Bergqvist på.
Myndigheten för Skolutveckling har för övrigt satsat en hel del på sistone för att lägga ut goda exempel om hur IT används i matematikundervisningen.
Mobile Learning Environments Sunday, 7 September, 2008
Posted by themadmathematician in Sites, Övrigt.add a comment
GRUL: Innehåll / Sidor på GRUL / Mobile Learning Environments är en artikel om MLE: Mobila inlärningsmiljöer, dvs hur ma nanvänder mobilen i matematikundervisningen. Läs den!
Bråk i Word Friday, 5 September, 2008
Posted by themadmathematician in Cabri, Excel, Programs, Word.add a comment
Jag fick nyligen tillfälle att fundera ordentligt över hur man kan använda Word i matematikundervisningen och då specifikt för området bråkräkning. Det slog mig då att många nog inte inser hur mycket man kan göra med ritverktygen i Word som man aktiverar med följande knapp:
för att få fram följande verktygsfält i nederkant på skärmen:
Om man klickar på “Rita” längst till vänster dyker “huvudmenyn” upp.
Det viktigaste här är att förstå rutnätet. Varje gång man skapar t.ex. en rektangel så kommer hörnen att lägga sig på punkter i rutnätet vilket gör att det lir relativt lätt att få figurer som har exakt samma storlek och lägger sig snyggt bredvid varandra. Jag brukar ställa in ett avstånd på 0,5 eller 1 cm när jag jobbar med rutnätet.
Ska man sedan göra en rektangel eller annan figur (det finns många olika att välja på under “Figur”) så klickar man på rektangelknappen och “drar upp” rektangeln.
Dubbelklickar man på den kommer man till dialogrutan för inställningarna. Man kan ändra färg, linjetyp och linjefärg, transparens (ska den vara genomskinlig eller ogenomskinlig?), storlek, rotation och en hel del annat.
Många rektanglar i rätt färger kan t.ex. bli en uppsättning med cuisinairstavar. Plötsligt blev det matematik av figurerna. Genom att göra det i Word kan man, om man har projektor i klassrummet, visa alla samtidigt på ett sätt man inte kan göra med det laborativa materialet. Man kan även använda det som mallar för att klippa ut och laminera eget material.
Här är ett antal olika Word-dokument som jag lekt med.
Färgade stenar, cuisinairstavar, Fyll kvadraten med smådelar (för att visa att 1 = 1/2 + 1/4 + 1/8 + …), gömda ord (à la smartboard), magisk kvadrat, tangram och venndiagram.
Det går utmärkt att göra detta i Powerpoint också men det är lite pilligt att få till exakta rörelsebanor. Här är mitt första försök.
Här är en Excelfil och en Cabrifigur och en till cabrifigur som också skulle kunna användas för att åskådliggöra bråkbegreppet.
Man kan även söka efter java-applets, t.ex. har jag hittat denna, denna och denna.
Matteboxen – kommentarer av Anders Sörensen Monday, 1 September, 2008
Posted by themadmathematician in Autograph, Programs, Övrigt.add a comment
===============================================================
Hej,
Här är några snabba kommentarer till ditt inlägg. Jag har skrivit mina kommentarer med rött. Säg till om du inte kan läsa ordentligt i mailet. Då får jag slänga in det i Word.
Hälsningar Anders
=============================================================
Jag blev nyligen kontaktad av en kvinna på Liber som vill “visa” ett programpaket. De var absoluuut inte intresserade av att sälja, ville baaara visa…
Hon kom i sällskap med Anders Sörensson, en gammal T3-instruktör jag inte träffat förr som tagit på sig att översätta paketet från holländska, om jag förstod det rätt. Där har förlaget ett 2/3-monopol varför programpaketet blivit skolstandard. Nu försöker man här och förstår inte varför det inte fungerar. Kanske har jag några synpunkter? Eller kan testa…?
Jag måste säga att jag har lite svårt för förlag. De skänker frikostigt av böcker omkring sig, inget undantag denna gång, och ler och skakar hand men i slutändan är de bara intresserade av intäkterna. Inte om det är något som är bra eller ej.
Så de kanske fiskade efter en resencion, kanske efter att jag ska sprida det i kollegiet etc. Nå, en resencion ska de få…
Programpaketet Matteboxen
beskrivs som så gott som heltäckande, men koncentrerat på grafer och statistik. Tja, det innehåller just precis två program, ett för att rita grafer (och spridningsdiagram) och ett för statistik, med tester, simuleringar etc. De har samma utseende.
Grafhuset: grafer, funktioner, tabeller, alltifrån linjära funktioner till differentialekvationer. Talföljder ingår också + en del mer tillämpad matematik. Här finns två träningsmoduler som handlar om linjära funktioner och andragradare. Dessutom en särskild modul “gissa funktion”.
Stathuset: Beskrivande statistik, dataanalys, sannolikheter. Här ingår en hel del simuleringar. Här finns betydligt mer än vad som man brukar ta upp på gymnasiet i Sverige. Statistik och sannolikhetslära har en betydligt starkare ställning i skolan nere på kontinenten.
Enligt Anders finns det inga övningar, bara verktyg, vilket är skitsnack. Programmen har exakt varsitt verktyg samt massa småmoduler som är mer eller mindre bra integrerade med huvudverktyget och fungerar som specialfall och just…övningar.
Vi verkar definiera övningar på olika sätt.
All respekt för Anders Sörensson, men programmet är ohyggligt dåligt översatt, eller så är det översatt med så mycket tanke att jag inte hänger med. Några exempel: Arkiv översätts med Fil, Avbryt med Avbrott, Om…Så med Om…Då. Enstaka avvikelser från standarden kan ibland vara motiverade men detta är så mycket att det stör.
Här kan jag delvis hålla med dig. Vi följer inte exakt vedertagen standard. Detta är den första versionen på svenska och vi var tvungna att att ha samma struktur på de olika språkversionerna.
Grafräknaren är rätt speciell. Den saknar verktyg för att hitta skärningspunkter och har några få, men inte många regressionsmodeller. samtidigt har den en del unika funktioner som är intressanta. Parametrar tilldelas helt automatiskt en slider som dynamiskt ändrar grafen. Man kan visa förändringsdiagram = en slags diskret derivata vilket är tilltalande, särskilt med tanke på just förståelsen för förändringar och derivata.
Programmen är inte tänkta att ersätta grafräknaren. Här finns inte skärning, nollställe, max/min osv. utan man får spåra i graferna. Det som varit mest uppskattat är den här slidern där man arbeta med “rörliga” parameterar. Dom gånger det gått ett sus genom församlingen när jag demonstrerat programmen är just detta med rörliga parameterar. T. ex om man skriver en funktion som y = a(x-b)^2 + c och förändrar värdet (ett i taget förstås). Man kan variera hastigheten för hur parametervärderna ändras. Man kan också sätta på “filmvisning”. Modulen förändringshastighet har också varit mycket uppskattad som introduktion till derivatabegreppet.
Men programmeringen skaver. Inmatningen av formler har t.ex. svårt att klara fri text, det går bättre när man klickar sig fram, men det är bökigt. Kortkommandon verkar saknas och det går åt en hel del klick i hanteringen av programmet.
Tycket att det verklar enkelt, man skriver in sin formel med parametrar, klickar på rutan parametrar och ställer in intervall.
Statistikpaketet är kompetent och klarar mycket mer än vad som undervisas om på gymnasiet men diagram kan inte sparas, bara exporteras till Word eller skrivas ut. Tanken är kanske att man sparar grundläggande data och genererar diagram när de behövs men att inte kunna spara är för mig ett märkligt sätt att bygga verktyg på.
Om jag vill spara ett diagram i Grafhusets ritare så kan man göra det direkt från Arkiv. Bara Spara gör att man sparar i programmets format och sådana filer heter GRF. Då kan man om man vill också lägga in text i bilden. Man högerklickar då med musen i arbetsytan. I de andra modulerna kan man spara sin filer med ett särskilt suffix beroende på vilken modul det är. Är det t.ex. talföljder heter suffixet “disc”. Man sprar dock inte bildfiler här utan då får man kopiera och slänga in i Word eller annan applikation
I Stathuset kan man spara i olika bildformat genom att klicka på ikonen för skrivare uppe till höger. Då får man Outputrutan nedan. Nu kan man spara genom att klicka på “diskettsymbolen.
Det bästa är de datafiler som följer med. Dessa data är intressanta och verkliga. Vad sägs t.ex. om passagerarlistan från Titanic. Det är tyvärr ganska ovanligt att jobba med verkliga data i högstadiet i Sverige.
Jag har massa roliga data sparade från webben. Det roligaste i detta projekt var nästan att gå ut och leta efter bra grejer på nätet. .Man får lägga ner en hel del tid för att hitta bra saker. Särskilt glad blir man när data redan finns som filer, t. ex i Excelformat, så att man slipper markera, kopiera och klistra in. Det finns en del sajter där det finns data särskilt gjort för undervisning i statistik. Nedan finns tex två diagram skapade från en fil som heter kommunalvalet 2006. Visar valdeltagandet mot andel rödgröna blocket/alliansen i Sveriges kommuner.
Men om det bästa med programmet är data som kan hämtas på nätet om man letar lite grand så kanske det inte är programpaketet man behöver utan ett annat arbetssätt.
Så om det nu ändå trots all kritik är ett rätt hyfsat program, varför fungerar det inte i Sverige? Dels tror jag det har att göra med de svenska matematiklärarna som sällan är mest matematiklärare. Oftare är de mest no-, so-, idrotts- eller någon annan slags lärare. Som dessutom undervisar matematik och tycker det är rätt skönt att läroböckerna är så bra i Sverige… Som väljer att lägga sin energi och utvecklingslusta på det andra ämnet. Som aldrig riktigt hängt med i grafräknar- och datorracet. Dessa lärare kommer inte att skaffa programmet.
Det andra skälet är helt enkelt att det inte är tillräckligt bra. Det har onödiga begränsningar. Det tynger sig med tillägg som presenteras som lika viktiga som de två centrala verktygen. De är knackigt programmerat. Och det har inget monopol här i Sverige.
Programmen är när det gäller Grafhuset inte tänkta att ersätta grafräknaren på ngt sätt men här finns grejor som inte finns på grafräknaren (om den inte är programmerad), t. ex numeriska lösningar av diffekvationer. Vilka tillägg presenteras som lika viktiga som de centrala.? När det gäller statistik finns det mer än vad som är svenska standard på gymnasiet. Jag nämnde tidigare att statistik och sannolikhetslära har en starkare ställning i många andra länder. I programmen kan man genom det som heter Profiler stänga av de funktioner man inte vill ha med.
Programpaketet är inte heltäckande på något sätt. men guldkorn finns. Särskilt de automatiska sliders som dyker upp för alla parametrar vid grafritning. De slår dock inte Autographs “constant controller” där man inte bara kan variera parametrarna utan även hastigheten med vilken parametrarna ändras.
Bättre grafräknareprogram finns nog och säkert bättre statistikpaket. Särskilt med tanke på att det är ett kommerciellt program. Excel gör mycket av det det här paketets statistikdel gör.
Autograph klarar så vitt jag ser allt som detta kan klara och mer därtill samt bättre. Autograph är dock dyrare, men för en extended sitelicence som ger alla elever på skolan rätt att köra programmet hemma får man betala 8000 kr en gång
För det här paketet får man betala ca 1500 per år vilket torde gå jämt ut. Men då ingår inga elevlicenser.
